John Walker blev inspirerad av den brittiska historikern Allan Bullock som har medverkat i många TV- och radioproduktioner om filosofi och vetenskap.

- Det största steget var egentligen att jag började läsa i Oxford, säger John Walker som kommer från en familj utan akademisk bakgrund.

Den viktigaste lärdomen från tiden i Oxford var att grundforskningen inte bara stillar forskarens nyfikenhet, utan också är av vikt för samhället.

I rätt miljö för framgång
På Pasteur institutet i Paris uppskattade John Walker den stimulerande miljön han verkade i. Att omge sig med framgångsrika människor är enligt Johan Walker en av nycklarna till framgång inom forskningen.

- Nobelpristagare är ofta släkt med varandra, och då menar jag inte blodsband, utan att studenter till nobelpristagare också brukar bli mycket framgångsrika.

Hans observation bekräftades i Cambridge. På laboratoriet för molekylär biologi tilltalade alla varandra med förnamn och alla forskare, oavsett akademisk titel och position, var tillgängliga för frågor och diskussioner. Den strukturen finns kvar idag ochär enligt John E. Walker är en av anledningar varför laboratoriets insatser har belönats med elva nobelpris.

Genuint intresse
En annan viktig nyckel till framgång är valet av vetenskapligt projektet.

- Det gäller att hitta något man är genuint intresserad av så att man kan vara excellent och utmärka sig.

John Walker blev intresserad av Frederick Sangers arbete med DNA-sekvensering och sökte till hans forskningsgrupp.

- Det var dit jag ville. Jag var anställd i bara tre månader från början, det förlängdes allt eftersom. Jag visade att jag var bra på det jag gjorde och då blev jag väl omhändertagen.

Nya läkemedel
John Walkers forskning har fokuserad på hur mitokondrierna i våra celler omvandlar näring till energi. Mutationer i mitokondriellt DNA kan leda till olika sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom och Alzheimers. Med hjälp av grundforskningen kan nya läkemedel och behandlingar utvecklas.

- Det är av stor betydelse för samhället att kunna utnyttja de vetenskapliga fynden.

Text: Natalie von der Lehr

John E Walkers inspirerande miljöer

1960 – 1969 University of Oxford

1969 – 1971 University of Wisconsin, Madison, USA

1971 – 1972 CNRS, France

1972 – 1974 Pasteur Institute, France

Sen 1974 MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge

Relaterat:
En artikel och många bilder från Stockholm Meeting på hemsidan för Stiftelsen för Strategisk Forskning.

- Det är alltid bra med breda överenskommelser, sade Tobias Krantz, forskningsminister och representant i debatten för Folkpartiet.
- Men är vi överens i sak? Går det att överbrygga skillnaderna mellan partierna? lade han till.

Marie Granlund, Socialdemokraterna, menade att det var just för att det finns olika åsikter som en upopgörelse ska göras.

- Uppgörelser görs för att vi inte är överens, Då måste man vara beredd att hitta minsta gemensamma nämnare, sade Marie Granlund.

Frågan kom upp tidigt under den politikerdebatt som hölls under Stockholm Meeting med rubriken ”Så kan politiken stärka svensk forskning”. Moderatorn KG Bergström bad de politiker som kan tänka sig en blocköverskridande överenskommelse att räcka upp handen. Alla de sju riksdagspartiernas representanter räckte upp handen.

Jörgen Ohlsson, förbundsdirektör på Naturvetarna, upprepade frågan när det var dags för frågor från publiken.

- Är ni verkligen överens om detta? Är det möjligt att genomföra? frågade Jörgen Ohlsson och tillade:
- Jag är angelägen om detta. Kan ni till exempel göra en långsiktig överenskommelse över blockgränserna om låt oss säga en fördubbling av resursmålsättningen till forskning på tio år?

Samtliga partier som var med: Socialdemokraterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Västerpartiet och Miljöpartiet räckte upp handen på frågan om de kunde tänka sig en sådan överenskommelse i någon form.

Det var flera frågor där skiljelinjerna mellan partierna kom fram, men en fråga där alla gav liknade besked var när det gäller satsning på unga forskare och doktorander. Alla politiker gav stöd åt att doktorander ska få tryggare tjänster.

Text: Rosemari Södergren

Som disputerad kemist har han startat tio företag med forskning och innovationer som grund. Hans karriär startade med ett olycksfall i arbetet. Resultatet blev ett glasmaterial som har utvecklats och blivit en kommersiell produkt i form av knäimplantat. I andra företag utvecklar han bland annat verktyg för proteinproduktion och vacciner som sprayas i munnen.

Miljöer för samarbete
Han menar att vägen till framgång är att skapa miljöer där forskare, entreprenörer och affärsutvecklare kan samarbeta.
– I stället för att utgå från en idé är min filosofi att bygga bra team mellan olika discipliner. Det är sällan som den ursprungliga idén leder till en ny produkt.

Naturvetarna menar att ett sätt att skapa framgångsrika forskningsmiljöer är att öka utbytet mellan akademi och näringsliv. I det ligger att skapa tydliga karriärvägar och stimulera systemet med industridoktorander.
Ett steg på väg är utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare, som Naturvetarna har startat i samarbete med Lunds universitet. Den utbildningen ger den korsbefruktning som behövs för att forskning ska kunna leda till kommersiella produkter.

Text: Lars-Erik Liljebäck

Läs även andra bloggares åsikter om naturvetenskap, entreprenörskap, entreprenörer, karriär, Stockholm Meeting

Om Sverige i framtiden ska kunna hävda sig i en globaliserad värld med stark konkurrens, måste förhållandena för forskning och innovation förbättras kraftigt. Följande förslag är några steg på vägen.

De åtgärder som behövs rör sig inte enbart om tillskott av ekonomiska medel till forskningen utan också om andra åtgärder. Några exempel:

• Forskningspolitiken behöver bli mer långsiktig. Skapa blocköverskridande forskningspolitiska överenskommelser med avsevärt längre löptider än idag.
• Intresset för och kunskapen om naturvetenskap och teknik måste stimuleras bland barn och ungdomar för att säkerställa det långsiktiga behovet av forskare och annan högteknologisk arbetskraft.
• De offentliga investeringarna i civil forskning måste öka.
• Forskare, som rekryteras till akademin, måste ha tillräckliga resurser för att kunna utföra sin forskning effektivt och långsiktigt – så är det inte idag.
• Investeringar i infrastruktur för forskningen och personal med teknisk kompetens behövs i högre grad än idag.
• Forskarassistenttjänsten – då forskaren ska etablera sig som forskare och visa sin kreativitet – är bara fyra år lång och ingen formell koppling finns till mer seniora tjänster. Detta är starkt hämmande för kreativiteten och rekryteringen. Det akademiska karriärsystemet är inte transparent vilket det måste bli.
• Forskarmobiliteten, såväl geografiskt som mellan akademiska institutioner, mellan högskolor, näringsliv och den offentliga sektorn, behöver förbättras avsevärt. De ”inlåsningstendenser” som finns idag måste motverkas.
• Incitamenten för att investera i forskare och forskning behöver förbättras. Skattelättnader för investeringar i forskning är positivt.

Madelen Nilsson, förbundsordförande Naturvetarna
Lars Rask, verkställande direktör Stiftelsen för Strategisk Forskning
Gunnar Öquist, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien

Artiklar inför Stockholm Meeting i pdf.

Relaterat:
Debattartikel i Sydsvenskan om kvalitet och kvantitet i forskningen..

Läs även andra bloggares åsikter om forsknng, universitetsturnen. forskningspolitik, Naturvetarna, Stiftelsen för Strategisk forskning, Kunglig. Vetenskapsakademien

Bättre villkor för yngre forskare
Det är inte bara välmotiverade resurser för forskning som behövs för att locka yngre forskare. Bra villkor behövs för att våga satsa. Det framhåller bland andra Madelen Nilsson som är ordförande för Naturvetarna.
Hela debattartikeln i Corren

Sverige behöver unga forskare
I en situation, där våra lärosäten får en ökad autonomi för att kunna utveckla sina profiler och konkurrera internationellt, blir förhållandena för forskarna av största vikt. Om Sverige ska fortsätta att vara en högteknologisk kunskapsnation är ytterligare satsningar på universitetsforskning nödvändigt – och måste vi bli bättre på att ta tillvara de yngre forskarna.
Hela debattartikeln i Västerbottens-Kuriren.

Gör om forskarnas karriärsystem
Yngre forskares situation är ett svenskt problem. Världen skriker efter banbrytande forskning. Sådan har ofta en hög risk, och för att en ung forskare ska våga vara visionär krävs längre tjänstetider, bättre startresurser samt ett tydligt akademiskt karriärsystem. Det skriver Lars Rask och Madelen Nilsson.
Hela debattartikeln i Upsala Nya Tidning.

Läs även andra bloggares åsikter om debatt, forskning, forskningspolitik, karriär, universitetsturnén, debattartiklar, Naturvetarna, Kunglig. Vetenskapsakademien, Stiftelsen för Strategisk Forskning

Hur viktiga är unga forskare för Sverige?

Om universiteten dräneras på resurser och kompetens minskar också Sveriges möjligheter till fortsatt välfärd och sysselsättning. För att klara globaliseringens utmaningar måste Sverige bli en än mer framgångsrik forskningsnation. Men hur når vi dit?

Ta reda på vad som kom fram under vinterns universitetsturné och hur de politiska partierna ser på frågan. Det här är din chans att delta i debatten. Boka in den 15 april och anmäl dig till Stockholm Meeting. OBS! Arrangörerna står för alla kostnader, men om du inte anmäler återbud tar vi ut en avgift på 500 kronor.

Här kan du anmäla dig till Stockholm Meeting.

Stockholm Meeting 15 april 2010

Plats: Aula Magna, Stockholms universitet

Tid: 08.30 – 19.00

Program

09.00 Naturvetarna hälsar välkommen

09.10 Karriärvägar utanför akademin

Möjligheter inom industrin: Mats Berggren, vd Sweden Bio

Forskarkompetens i skolan: Pär Wohlin, lektor Viktor Rydbergs gymnasium

Från forskare till administratör: Anna Ledin, vetenskaplig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien

Om att bli entreprenör: Saed Esmaeilzadeh, vd Diamorph AB

Vetenskapsjournalistens roll: Ulrika Björkstén, redaktör Vetenskapsmagasinet

På småbilderna: Mats Berggren, Pär Wohlin, Anna Ledin, Saeid Esmaeilzadeh, Ulrika Björkstén.

11.30 Kaffe

11.45 Key-note speaker: Nobel laureate John Walker, Medical Research Council, Cambridge:

Vital Factors For Breakthrough Sciende

På bilden till höger: John Walker,

12.30 Lunch

13.30 Naturvetarprisen i datavetenskap delas ut

13.45 Rundabordssamtal:

Unga forskares betydelse för samhällsutvecklingen

Gunnar Öquist, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien

Anders Flodström, universitetskansler, Högskoleverket

Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet

Maria Selmer, forskare, Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, ordförande, Stiftelsen för Strategisk Forskning

Martin Wikström, programchef forsknings-, utbildnings- och innovationspolitik, Naturvetarna

15.15 Kaffe

15.45  Politikerdebatt:
Så vill vi stärka svensk forskning

Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, Folkpartiet

Marie Granlund, riksdagsledamot, Socialdemokraterna

Lars Hjälmered, riksdagsledamot, Moderaterna

Yvonne Andersson, riksdagsledamot, Kristdemokraterna

Rossana Dinamarca, riksdagsledamot, Vänsterpartiet

Ulrika Carlsson, riksdagsledamot, Centerpartiet

Lage Rahm, riksdagsledamot, Miljöpartiet

17.45 Avslutning

18.00 Buffé med mingel i galleriet

Här kan du hämta inbjudan som pdf – Inbjudan Stockholm Meeting 2010_2

I GALLERIET

Företag visar upp sig och sin forskning.

INDIVIDUELL KARRIÄRRÅDGIVNING

Hela dagen finns möjlighet till individuell karriärrådgivning.

Anmäl intresse för detta i samband med att du anmäler dig och ange då också vad du vill inrikta samtalet på. Naturvetarnas karriärrådgivare är inriktade på naturvetare och naturvetares möjligheter på arbetsmarknaden. Du kan exempelvis få råd kring hur du kan göra karriär på egna villkor genom att identifiera dina drivkrafter och

styrkor, samt hur du marknadsför dig själv.

Helena Nicklasson, Christel Lindgren och Ulrika Kaby, karriärrådgivare.

Anmäl dig till Stockholm Meeting här.

Här kan du se vilka utställare som kommer att finnas på Stockholm Meeeting.

Life Science i Stockholm-Uppsala
– En lång tradition av framgångsrikt nyskapande.
Stark forskning, stort industriellt kunnande och en lång tradition av gränsöverskridande samarbeten har lagt grunden till Stockholm-Uppsalas life science-sektor.
Här växer och utvecklas mer än halva Sveriges life science. Life science-sektorn ger jobb åt tiotusentals av regionens invånare. Den genererar exportinkomster motsvarande över 70 miljarder kronor, eller över 6 % av hela landets varuexport. Stockholm-Uppsala räknas till en av Europas främsta life scienceregioner.

—

Kemivärlden
Kemivärlden Biotech är idag Nordens ledande forskningsinriktade tidning med fokus på biotech, kemi, Life Science, IP/innovationer och energi/miljö. Det är också här vi har våra största målgrupper. Vi når även alla medlemmar i SwedenBIO och Kemistsamfundet. På www.kemivarldenbiotech.se och i våra nyhetsbrev kan du läsa de allra senaste branschnyheterna. Vi genomför också flera event per år i samarbete med bl a Naturvetarna, AIESEC och SwedenBIO som t ex. ”Bubbel & Debatt”, ”Cleantech – a boost for new innovations and management” och ”Forskning och utveckling i morgondagens Life Science”.

Lunds universitet
Med hela Lunds universitet som bas säljer avdelningen Lund University Commissioned Education kompetensutveckling anpassad för yrkesverksamma vid myndigheter, organisationer och företag. Utbildningarna som är baserade på de senaste forskningsrönen är ofta tvärvetenskapliga och ges såväl på campus som via internet eller på plats hos kunden. För närvarande genomförs bl a ”Affärsmannaskap för naturvetare, 7,5 högskolepoäng”.

–
–

Stockholm Science City
Tools of Science – the one-stop-shop for life science. Use it to get information on the best complementary competences and techniques along the entire value chain within drug discovery and development: from basic research, via screening and clinical trials, to IPR and management consulting.

–
–

SwedenBIO
SwedenBIO will facilitate development of a world class environment for the Life Science industry in Sweden.

–
–

GöteborgBIO
GöteborgBIO is a joint project between national and regional players. It aims to create a solid base for long-term growth in the biomedical field within the region, by cultivating academic research and commercial innovations and adaptations within the health care system.

–
–

Jewellry Inspired by Science

Ljus och elektricitet är två sidor av samma mynt. Hur stor roll själva ljuset skulle komma att spela för elektroniken var det nog ingen som på allvar anade, ända till för några decennier sedan. Men optoelektroniken har varit som ett andra steg i miniatyriseringsraketen.

Grunderna lades av bland andra den sovjetiske fysikern Zhores Alferov och hans tyske kollega Herbert Kroemer, som år 2000 delade Nobelpriset i fysik för den upptäckt som banade väg för optoelektroniken. Målet för deras forskning var en ny typ av laser, en halvledarlaser. Ironiskt nog fick Herbert Kroemer inte fortsätta arbeta med den nya lasertekniken, eftersom de som höll i hans pengar berättade för honom att det inte kunde finnas några tänkbara tillämpningar för den. Idag har halvledarlasern gett oss cd- och dvd-skivor, laserskrivare, streckkodsläsare, diodlasrar för laserkirurgi, detektorer för datortomografi, svetsar och mycket mer därtill.

Fiberoptiken utvecklades parallellt med halvledarlasern i slutet av 1960-talet och de utgör idag tillsammans ryggraden i internet. Förhoppningarna om att i en framtid kunna möta
vårt energibehov med hjälp av solceller vilar även de på hur väl vi förstår hur ljus och halvledare samverkar.

Radiotekniken har förändrat världen på ett så fullständigt sätt att vi idag inte kan tänka oss en värld utan denna elektromagnetiska informationsförmedlare. Marconi fick tillsammans med Braun Nobelpriset 1909 för sina insatser. Radio demokratiserade kommunikations- och kulturutbudet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Ett helt land – och så småningom en hel värld – kunde ta del av samma nyhetssändningar, samma underhållning och samma kulturutbud. Radio gav också folkvalda ett sätt att tala till alla medborgare utan mellanhänder. Ett konkret exempel var när Winston Churchill talade till det brittiska folket i radio under andra världskriget, något som påverkade krigsmoralen i Storbritannien i hög grad.
Radion har också blivit ett sätt för medborgare i ett land att ta emot information utifrån även när statsledningen gärna sett att de inte kunnat det. Via radion har dessutom många kommit till tals som kanske annars hade fått vänta länge. När den första kvinnan hördes i radio blev det en stor lyssnarstorm. Där har radion visat vägen, och fortsätter att göra det i våra dagar då det är vanligt att höra många olika röster, dialekter och brytningar i etern.

Radio användes till en början som livräddare på båtar för att sända ut nödsignaler om ett skepp råkade i sjönöd. Radio ligger också till grund för radar, TV, dagens mobiltelefoni, navigation och mikrovågsugnar. Radiotekniken är ursprunget till det trådlösa internet som blir allt vanligare i våra hem. Men istället för att bara vara mottagare, kan vi i dag vara våra egna publicister.

Läs även andra bloggares åsikter om teknik, Internet, radio, forskning

Största kartlagda molekylen
Trots att forskarna redan i början av 50-talet visste att proteinerna tillverkas i ribosomerna dröjde det till seklets sista skälvande år innan Thomas Steitz kunde presentera den första bilden av en ribosom. En av anledningarna var att ribosomen är en jättemolekyl.
– Ribosomen är en av de största molekylära komplex man kunnat se på atomnivå, säger Johan Åqvist, professor i teoretisk kemi vid Uppsala universitet.
När Steitz presenterade sin bild av ribosomen hade Ada Yonath lagt en mycket solid grund. När hon mot slutet av 1970-talet bestämde sig för att försöka få fram ribosomens struktur genom röntgenkristallografi ansåg många att det var omöjligt.
– Många trodde att det aldrig skulle gå att kartlägga den, säger Johan Åqvist, att den var för stor. Det har krävt mycket metodutveckling och datorkraft för att lösa detta. Så det är även en teknologisk bedrift.
Ada Yonath arbetade oförtrutet med sitt projekt, och prövade många nya grepp i sin jakt på ribosomens struktur.

Molekylär linjal rättar i ledet
Ett av ribosomens mysterier är hur den kan vara så exakt. Ribosomen bygger bara fel en gång på 100 000. Anledningen till denna enorma precision är att en del av ribosomen fungerar som en linjal, som hela tiden mäter att mallen följs på ett korrekt sätt.
Den tredje av årets pristagare, Venkatraman Ramakrishnan, får sin del av priset för att ha kartlagt hur denna ribosomens linjal ser ut. En svensk forskargrupp med Johan Åqvist i spetsen visade 2005 exakt hur processen går till när ribosomen sammanfogar det nya proteinets beståndsdelar.

Öppnar för nya läkemedel
Ribosomen med dess proteintillverkning är ett viktigt mål för antibiotika.
– Sedan ribosomens struktur kartlades har det dykt upp företag som arbetar med att ta fram antibiotika på just den kunskapen, berättar Johan Åqvist.
Nu, kan man då invända, har det inte direkt drällt ut ny antibiotika under det decennium som gått sedan Steitz presenterade sina resultat.
– Eftersom det ekonomiska utbytet av ny antibiotika inte varit så stort har läkemedelsföretagen inte varit så intresserade, säger Johan Åqvist. De infektioner man behövt ny antibiotika för att bota har huvudsakligen funnits i tredje världen. Men nu när antibiotikaresistent tuberkulos och multiresistenta bakterier börjar komma på tapeten i väst så kanske det lossnar.
Han påpekar också att det är en lång process att ta fram nya läkemedel, så det dröjer alltid en tid efter en ny upptäckt inan den resulterar i nya läkemedel.
– Men kartläggningen av ribosomen innebär nog en bra skjuts på det arbetet.
Det finns även andra sjukdomar där en behandling kan ligga närmare än tidigare tack vare forskningen som ligger bakom nobelpriset. Dit hör sjukdomar som är relaterade till proteinveckning, som Creutzfeld-Jakob och andra prionsjukdomar, och kanske också åldersrelaterade förändringar i hjärnan som Alzheimer och Parkinson.

Text: Kim Bergström

Läs även andra bloggares åsikter om Nobelpris, kemi